Växtskyddsmedel i ekoodling, från tryckeriet igår! Whew..
Som sista och också rätt stora projekt för EPOK/SLU förde jag in text, valde bilder och putsade och filade i InDesign. Lånad design från annan rapport. Och lade in korrektur. Jag förstår nu mina originalare på reklambyrån på ett helt annat sätt..
Det var skojigt att göra så fint jag kunde denna gång, trots att jag framför allt är tränad i att skriva. Gör gärna om det, fast en erfaren grafisk designer slår jag inte på fingrarna, noway.
Min slutsats efter läst rapporten
Det blir lätt svartvitt i ekodebatten. Jag hoppas den här rapporten kan bli ett bra underlag för vad som gäller. Istället för “giftfritt” eller “ingen skillnad för eko använder ju också kemikalier ” så:
Ja, det används kemiska växtskyddsmedel i ekologisk odling. Men färre är godkända. Noll är det inte. En del pester och sjukdomar är för svåra.
För tillfället – (det är är lite som att ta ett foto på en flod, vad som godkänns förändras – men december 2017)
- Tio kemiska växtskyddsmedel är godkända inom ekologisk odling. Jämfört med 141 inom konventionell svensk odling.
- 3 kemiska växtskyddsmedel med identifierad humantoxicitet inom ekologisk odling jämfört med 134 i konventionell svensk odling.
- Ingen generell minskning av kemiska växtskyddsmedel syns i konventionell odling trots EU:s mål om detta (obs detta är hela EU, Sverige är generellt bättre här)
“Ingen vill spruta”, hörde jag någon säga. “Inte de som jobbar med konventionell odling heller”.
Och inom konventionell trädgårdsodling har man också tagit över metoder som från början användes inom eko för att de visade sig effektiva.
Kanske har de hårdare besprutningsbegränsningarna på eko en potential att driva på en utveckling som varit till nytta för innovation, och för miljön. Samtidigt som andra krav på eko, som det generella förbudet mot GMO tvärtom hindrar innovation.
För den som är konsument som vill ha minsta möjliga mängd växtskyddsmedel i maten kan det vara vettigt att veta att det är mest besprutning på importerade konventionella grödor, avsevärt mindre i svensk – och minst på ekologiskt odlad mat.
Samtidigt. När det gäller resthalter av växtskyddsmedel på maten ligger importerad konventionellt odlad mat inom de gränsvärden som satts som säkra för hälsan. (Ibland visar något stickprov från Livsmedelsverket att en vara överskrider dessa värden) Väljer man mindre besprutad mat minskar man alltså exponeringen från en nivå som myndigheter fastställt som säker, till en ännu lägre nivå. Hur man väljer blir alltså en fråga om hur stor säkerhetsmarginal man vill ha, men kanske än mer än sin egen säkerhet: om man vill minska mängden växtskyddsmedel som släpps ut i miljön.
Och det ska slutligen vägas mot andra faktorer, klimat, avkastning, övergödning.
