Så gynnar standardisering forskning

Mycket att vinna när forskare är med och sätter standard

I tidningen Curie

Ordet standardisering får många att tänka på skruvar och muttrar, men i stort sett alla processer kan standardiseras, som till exempel patientdelaktighet i vården. Forskningsresultat kan lägga en grund för en standardisering, och standardisering kan vara en bas för forskningsprojekt.

Läkemedelsbiverkningar och hörsel

Skrev i senaste Auris, HRFs tidning.

Hur räkna på kol/kväve-kretslopp i skogen? Göran Ågren räknade ut det.

Årets roligaste artikel för mig, hittills. Vetenskapshistoria inom fältet ekologi från 70-talet till aktuell nutid med klimatmodeller. Hur räknar man egentligen på koldioxid och kväve? Personporträtt av Göran Ågren, professor emeritus ekosystemekologi, institutionen för ekologi, SLU,  Sveriges lantbruksuniversitet.

Balansen mellan rötter och blad

Publicerad i SLU:s personaltidning Resurs 3 september 2018.

Bild från fysikkonferens där Ågren står i vimlet. Det var här han började.

Tidningen Curie: Ny myndighet ska godkänna forskning på människor

Ny etikprövningsmyndighet som kommer ligga i Uppsala. Jag pratade med Johan Modin, särskild utredare för inrättandet av myndigheten.

 

 

Ny myndighet ska godkänna forskning på människor

SSMF:s stora anslag och medicinforskarna som fick det

Svenska sällskapet för medicinsk forskning – SSMF – samlar donationer och ger anslag till lovande forskare. I februari gjorde jag två intervjuer med två av dem för SSMF:s tidning Forskarnas Nyheter.

 

Det blev en resa i februari till Göteborg för att prata tarmludd med Thaher Pelaseyed och till Umeå för att prata mitokondrier med Paulina Wanrooij. Jag tror vi kommer höra om de här forskarna i framtiden..

Men kanske roligast är Natalies intervju med Torsten Wiesel om forskarkarriären. Torsten Wiesel fick nobelpriset i fysiologi 1981 och har även han engång för länge sen fått anslag från SSMF.

Läs hela tidningen här.

Konkret om kemikalier i ekoodling. Jag fixade layout.

Växtskyddsmedel i ekoodling, från tryckeriet igår! Whew..

Som sista och också rätt stora projekt för EPOK/SLU förde jag in text, valde bilder och putsade och filade i InDesign. Lånad design från annan rapport. Och lade in korrektur. Jag förstår nu mina originalare på reklambyrån på ett helt annat sätt..

Det var skojigt att göra så fint jag kunde denna gång, trots att jag framför allt är tränad i att skriva. Gör gärna om det, fast en erfaren grafisk designer slår jag inte på fingrarna, noway.

Min slutsats efter läst rapporten

Det blir lätt svartvitt i ekodebatten. Jag hoppas den här rapporten kan bli ett bra underlag för vad som gäller. Istället för “giftfritt” eller “ingen skillnad för eko använder ju också kemikalier ” så:

Ja, det används kemiska växtskyddsmedel i ekologisk odling. Men färre är godkända. Noll är det inte. En del pester och sjukdomar är för svåra.

För tillfället – (det är är lite som att ta ett foto på en flod, vad som godkänns förändras – men december 2017)

  • Tio kemiska växtskyddsmedel är godkända inom ekologisk odling. Jämfört med 141 inom konventionell svensk odling.
  • 3 kemiska växtskyddsmedel med identifierad humantoxicitet inom ekologisk odling jämfört med 134 i konventionell svensk odling.
  • Ingen generell minskning av kemiska växtskyddsmedel syns i konventionell odling trots EU:s mål om detta (obs detta är hela EU, Sverige är generellt bättre här)

“Ingen vill spruta”, hörde jag någon säga. “Inte de som jobbar med konventionell odling heller”.
Och inom konventionell trädgårdsodling har man också tagit över metoder som från början användes inom eko för att de visade sig effektiva.

Kanske har de hårdare besprutningsbegränsningarna på eko en potential att driva på en utveckling som varit till nytta för innovation, och för miljön. Samtidigt som andra krav på eko, som det generella förbudet mot GMO tvärtom hindrar innovation.

För den som är konsument som vill ha minsta möjliga mängd växtskyddsmedel i maten kan det vara vettigt att veta att det är mest besprutning på importerade konventionella grödor, avsevärt mindre i svensk – och minst på ekologiskt odlad mat.

Samtidigt. När det gäller resthalter av växtskyddsmedel på maten ligger importerad konventionellt odlad mat inom de gränsvärden som satts som säkra för hälsan. (Ibland visar något stickprov från Livsmedelsverket att en vara överskrider dessa värden) Väljer man mindre besprutad mat minskar man alltså exponeringen från en nivå som myndigheter fastställt som säker, till en ännu lägre nivå. Hur man väljer blir alltså en fråga om hur stor säkerhetsmarginal man vill ha, men kanske än mer än sin egen säkerhet: om man vill minska mängden växtskyddsmedel som släpps ut i miljön.

Och det ska slutligen vägas mot andra faktorer, klimat, avkastning, övergödning.

Läs rapporten här www.slu.se/vaxtskyddsmedeleko

Halloweens oskrivna regler

Även på webben denna gång. Glädjer mig, då detta var en fråga jag varit så osäker själv på NÄR man ska gå runt.

läs här:  https://www.hyresgastforeningen.se/aktuellt/nyheter/00/11/hyresgasten/halloweens-oskrivna-regler/

 

Forskarintervju för Barncancerfonden

Ibland tar det lång tid innan man ser resultatet: Den här intervjun gjorde jag för ett år sen. Bengt Hallberg har forskat 15 år och är gift med forskningen, både bildligt och och bokstavligt, hans fru Ruth Palmer forskar på samma sak.

Allt för att veta mer om tumörgenen ALK – en bov inblandad i neuroblastom och lungcancer – och det måste vara häftigt att nu se ALKhämmare användas till patienter.

Forskarintervju med Bengt Hallberg för Barncerfondens årsrapport – via contentbyrån OTW.

Ladda ned artikel här som pdf 🙂

Beställ rapporten här: Barncancerrapporten 2017



Brister i svensk barncancervård

 

I den här rapporten vill jag särskilt rekommendera att läsa ett reportage med Entrepeneurs for Good, Fredrik och Johanna Malm, föräldrar till Nelson. Inte skrivet av mig, men har intervjuat dem för Curie  Privata donationer fyller luckor.

De har upplevt bristerna i svenska barncancervården. Läkarna är så pressade att de hinner inte ta reda på nya mediciner, särskilt för ovanliga cancerformer.

“De var helt meningslöst att sätta in den då, på en liten kille med cancer överallt. Läkarna skulle känt till medicinen tidigare. Men de hinner inte ha koll.”

 

Sommarkåseri i Hyresgästen

 

Läs det här.

 

Ny tjänst till dec: Kommunicera forskning om ekologiskt jordbruk

Från maj till december är jag på deltid vikarierande kommunikatör på Sveriges lantbruksuniversitet, på Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK, som samlar och förmedlar forskningsinformation om ekologiskt lantbruk, ofta med med rådgivare och lantbrukare som främsta målgrupp. Vikariatet tar slut i december.

För att få kalla det man producerar ekologiskt ska man följa EU-regler om ekologisk märkning och också märka varan med EUs ekomärke.

Read more