Även på webben denna gång. Glädjer mig, då detta var en fråga jag varit så osäker själv på NÄR man ska gå runt.
Även på webben denna gång. Glädjer mig, då detta var en fråga jag varit så osäker själv på NÄR man ska gå runt.
Voltaires bok Candide kom ut 1700talet, och jag läste den på svenskan i gymnasiet. Jag minns inte så mycket, men det handlar om en blåögd optimist som blir alltmer härdad. Men slutligen ändå inte ger upp helt, och satsar på att göra livet fint på en liten yta. Kändes fint att baka in det kända Candide-citatet i ett kåseri som både handlar om att engagera sig ideellt och om denna lilla yta: gården.
Läs tidningen här.
Lite reflektioner kring visioner när man bygger… och hur tiden förändrar omgivningen. Då som nu spelar kvadratmeter och planering roll. Lite rädsla har jag också för att arkitekter alltför ofta tänker som när de bygger nedanstående monster i Uppsala. I folkmun kallad Finlandsfärjan.
Segerstedthuset, snart färdigbyggt och utnämt till Sveriges fulaste hus 2016.
Foto Gustav Lundin, Wikimedia. CC BY-SA 4.0.
Läs tidningen här
Tema tvättstuga – med en hyllning till friktionen i mötena där och skepsis mot elektroniken.
Kåseri nummer 5 för Hyresgästen.
Skriven i juni i samband med min flytt, publicerad nu i september. Jag flyttar inte så ofta, och jag sparar gärna saker. Det blev omkring 100 kartonger och jag har fortfarande nu i september inte packat upp alla…
Här kan du läsa kåseriet i Hyresgästen.
Kassörskan på coop som är förtroendevald och får tidningen frågade om det blev fint med orange tapeter? Hon lät litet skeptisk. Men det är superfint, faktiskt.
Läs kåseriet här.
Den här texten kämpade jag med. Fick skriva om, och det är ändå inte flyt. Jag ville flytta, men ändå inte.
Krönikan går att läsa här. Finns på sidan 20.